Originalet finns på Länsstyrelsen : http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/RumText/pllomrbt/Bastberget.txt

OMRÅDESBESTÄMMELSER BASTBERGET
Gagnefs kommun, Dalarna

1996-08-28	rev 1997-04-01

BORGSTRANDS ARKITEKTKONTOR AB


Göran Borgstrand
Arkitekt SAR

----

UTÖKAD LOVPLIKT

För hela området gäller att lovplikten utökas till att gälla 
även följande:

1. Tillbyggnad av huvudbyggnad och komplementbyggnad.
2. Uppförande av komplementbyggnad (se dock nedan inom B1 och 
   B2).
3. Uppförande eller tillbyggnad av ekonomibyggnad för jord- och 
   skogsbruk samt åtgärder som väsentligt förändrar utseendet på
   ekonomibyggnad.
4. Ändring av tak- eller fasadmaterial samt ändring av färg.
5. Ändring av fönster och dörrar, som avsevärt påverkar bygg-
   nadens utseende.
6. Rivning av byggnad eller del därav.
7. Uppsättning av skyltar, parabolantenner och solfångare.
8. Anordnande av vattentäkt.

MINSKAD LOVPLIKT

För område B1 och B2 får inom tomten utan bygglov uppföras komp-
lementbyggnad max 3 x 5 m, byggnadshöjd max 2,8 m och med utfö-
rande enligt vidstående rekommendationer. Som villkor för lov-
befrielsen skall gälla 

dels att fäbodlaget samt berörd rågranne måste ge sitt medgi-
     vande
dels att husplacering inritad på karta och med fäbodlagets och
     rågrannes påskrivna godkännande insändes till byggnads-
     nämnden minst två veckor före byggstart
dels att medgivandet får vara högst 1 år gammalt.

INFORMATION

Rekommenderad plats för ny fäbodstuga (huvudbyggnad) med hänsyn 
till den kulturhistoriskt värdefulla fäbodmiljöns karaktär och 
särdrag. Härutöver måste allmän prövning göras av Miljö- och 
byggnadsnämnden efter hörande av berörda intressenter (=gran-
narna och fäbodlaget).

HISTORIK

En av de första gångerna Bastberget nämns i skrift är 1602 
(Domböcker från Kopparbergs län) "en boodewall baste bärgh 
benämnd". Bastberget har alltså nyttjats som fäbod under ca 
400 år. Utan avbrott! I 1663 års jordabok står att det är ett 
fäbodställe som "Norr- och Södermockfjärdsbor så och Färmsnäs-
karlarna bruka". K-E Forslund beskriver Bastberget 1928 i sin 
bok Från källorna till havet: "Denna vidsträckta kulliga hög-
slätt bär ett av Dalarnas största fäbodställen med 50-60 grannar
och en bygata av bortåt ett par kilometers längd..".

Vid storskiftet i Mockfjärd, verkställt 1816-17, delades Bast-
berget mellan ca 90 delägare i 10 byar. Ingen åker erhölls genom
skiftet endast slog (=äng). Dock förekom viss odling, vilket 
stora rösen vid bl.a. Pros lindor minner om. År 1816 fanns 182 
byggnader belägna i främst 5 klungor längs den långa fägatan: 
Börsbuan (från Borgsheden), Asbuan (från Myrholn, Västanbäcken 
och Ersholn), Hebuan (från Heden), Lindbuan (från Lindbyn) och 
Berget (från Nordanholn, Högberget och Färmsnäs).Högsta delen i
Bastberget heter Bumsarberger högsta punkten ca 366 m. 1815 
sändes 200 kor, 52 ungdjur och 381 getter till fäboden. Får 
torde aldrig ha hållits där. 1931 sände endast 16 delägare i 
5 byar 51 kor och 23 ungdjur till fäboden. Efter 1888 sändes 
inga getter och då upphörde även vallningen av korna.

Enligt en av teorierna om den begynnande tillbakagången av Bast-
berget kan 1905 vara vändpunkten, då byggdes järnvägen genom 
Mockfjärd. Myrholns by började hålla korna hemma på sommaren och
sålde mjölken till rallarna. Detta lönade sig bättre än ost- och
smörproduktion i fäboden. Flera byar följde senare efter. Många 
byggnader fick förfalla i fäboden.

1931 fanns 163 byggnader, varav 42 st boningsstugor bitvis mer 
koncentrerade kring fägata än under storskiftestiden. Detta år
färdigbyggdes körväg till Bastberget, ca 18 km.

NULÄGE

Bastberget omfattar ca 51 ha och ligger ca 14 km söder om Mock-
fjärd. Vid inventering hösten 1994 fanns ca 140 byggnader varav 
ca 65 stugor och 75 komplementbyggnader. Jämförelse mellan eko-
nomiska kartan från 1963 och den nya digitala kartan från 1989 
visar att drygt 60 byggnader tillkommit under denna tidsperiod. 
1993 fick Knutes Greta Warg och Ralf Mååg Gagnefs miljöpris för 
sina insatser i Bastberget. Knutes Greta hade då haft kor och 
ungdjur där i 55 somrar och Ralf Mååg haft djur i sin fäbodgård 
sedan mitten av 1960-talet.

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

Bastberget är ett fint levande fäbodställe med välbevarad ålder-
domlig och tät bebyggelse med gärdesgårdar runt så gott som alla
gårdar. Genom området slingrar fägator och landskapet är öppet 
och hävdat. Fäboden är av riksintresse både för kulturmiljövård 
och för naturvård. I kommunens översiktsplan står att kommunen 
avser att upprätta fördjupad översiktsplan eller områdesbestäm-
melser för att trygga riksintresset. Bastbergets fäbodlag stöder
aktivt ett levande bevarande av fäbodmiljön, där nyare inslag 
förtjänstfullt anpassats till områdets karaktär.

SYFTE

Områdesbestämmelserna har framtagits för att skydda den riks-
intressanta kultur- och naturmiljön i Bastberget.

REKOMMENDATIONER

Komplettering med nya fäbodstugor görs i anslutning till fäbo-
dens vägar och stigar, och så att de öppna täkterna hålls fria 
från nya hus. Vid alla bygg- och markåtgärder är det viktigt att
följa topografin, undvik schaktningar och uppfyllnader. Försök 
att upprätthålla månghussystemet: stuga, fjös, lada/uthus grup-
peras så att gårdsbildningar erhålles. Gör inte för stora hus, 
däremot möjligt att sätta ihop mindre hus till större enhet om 
det görs så att det fortfarande går att urskilja delarna. Var 
noggrann med exteriören, titta i fäboden hur andra har gjort, 
sök råd hos byggnadsnämnden eller fäbodlaget. Använd natursten i
husgrunden, liggande timmer i ytterväggarna, spröjsade fönster 
av sedvanlig typ (ej för stora!), lertegel eller pärt på taket, 
sadeltak med 20-300 takvinkel osv. Välj enkel VA-standard med 
bl.a. torrdass. Fäbodkulturen hålls levande, det är fortfarande 
normalt att det finns betande djur i fäboden, varför stugorna/
tomterna hålls instängslade med gärdesgårdar, ett viktigt ele-
ment i fäboden. Var försiktig med de träd som finns inne i 
fäboden: rönnar, sälg, gammelgran m.m. Med hänsyn till fäbod-
bebyggelse och täkter bör "gammelskogen" hållas tillbaka i zonen
närmast den öppna fäbodmarken. Även utanför planområdet finns 
gott om gamla husgrunder och odlingsrösen, här måste skogsbruket
ta hänsyn till kulturvärdet.

Områdesbestämmelserna är upprättade enligt Plan- och Bygglagen 
(PBL)

Godkänd för samråd 			1995-11-15
Godkänd för utställning			1996-08-28
Antagen					1997-11-27
Vunnit lagakraft			1997-12-29				
Tillhör kommunfullmäktiges beslut	1997-11-27, § 173


Caisa Hjort